Mikael tog sin tandläkarexamen 1997, erhöll specialistkompetens i ortodonti (tandreglering) 2008 och disputerade 2011. Sedan 2020 är han docent i ortodonti. Hans forskning fokuseras på kliniska evidensbaserade undersökningar av oönskade bieffekter hos tandregleringspatienter och hur dessa kan reduceras samt hur bettavvikelser, tandreglering, kön och socioekonomi bland barn och ungdomar påverkar munhälsorelaterad livskvalitet.

Drivkraften bakom hans specialisering är vetskapen om att det finns mycket som behöver utforskas för att patienterna ska få så effektiva och kostnadseffektiva behandlingar som möjligt med få bieffekter och behandlingar som patienterna upplever som acceptabla och skonsamma. Det är även det som han finner mest givande med sitt arbete, att göra det bättre för patienterna.

På fritiden njuter han av segling och tillbringar gärna tid med sin familj och hund. Mikaels bästa tips för att hålla sig motiverad är att fundera på sambanden mellan individen och samhället och vad dessa betyder för den enskilde patienten och utfallet av behandlingen.